1721-82 German painter of Polish descent. She was taught by her father, the portrait painter Georg Lisiewski (1674-1751), and received further training from Antoine Pesne in Paris. She worked for Charles-Eugene, Count of W?rttemberg, in Stuttgart from 1761 to 1762, and for Charles Theodore Wittelsbach, Elector Palatine of the Rhine, in Mannheim from 1763 to 1764. In 1765 she returned, via Stuttgart and Hohenzollern-Hechingen, to Paris, where in 1767 she became a member of the Academie Royale. She met Denis Diderot and Philipp Hackert, both of whom she painted, and Charles-Nicolas Cochin , but, despite consistent support from Prince Galitsyn, she was unable to establish herself in Paris. In 1769 she returned to Berlin where she received commissions for mythological paintings (e.g. Diana and her Nymphs, 1771; Potsdam, Neues Pal.) from Frederick II, King of Prussia. She painted portraits of members of the Prussian court, and the Berlin bourgeoisie, and in 1773 was commissioned by Catherine II, Empress of Russia, to paint a portrait of the Prussian royal family.  Related Paintings of anna dorothea therbusch :. | Self-portrait with monocle | Portrait of Wilhelmine Encke | Self portrait with monocle | Friedrich II | Selbstportrat mit dem Einglas |
Related Artists:
Salomon van Ruysdael
Salomon van Ruysdael (c. 1602, Naarden - buried Nov 3, 1670, Haarlem) was a Dutch landscape painter. He was the uncle of Jacob van Ruisdael.
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
Francois-Auguste Biard
(June 30, 1799 - June 20, 1882) was a French genre painter. Born at Lyon, he traveled around the world, sketching on the way. He was particularly successful in rendering burlesque groups. His painting, Scenes on the Coast of Africa, depicted on the right, was the inspiration behind Isaac Julien's short film The Attendant (1993). Biard was a known abolitionist against the Atlantic slave trade. Wikimedia Commons has media related to: Auguste François Biard This article incorporates text from the public domain 1907 edition of The Nuttall Encyclopædia.